Lennart, den 15 januari samlade Gaia in stjärnljus för sista gången, hur känns det?
– Jag känner ett lätt vemod. Men kanske mest glädje ändå över allt det fantastiska som Gaia har gett oss!
Vilken roll har du spelat i utvecklingen och arbetet med teleskopet som sköts upp 2013?
– 1993 var jag med om att föreslå projektet för den europeiska rymdstyrelsen (ESA), och alltsedan dess har jag varit involverad på olika nivåer. Jag jobbat med väldigt många olika aspekter av projektet under dessa drygt 30 år, alltifrån den övergripande vetenskapliga målsättningen till detaljerade beräkningsalgoritmer. Viktigast är kanske att jag bidragit till optimeringen av teleskopet och hur det används, så att resultaten blir så bra som möjligt.
Vad var syftet med Gaia från början?
– En målsättning när ESA beslöt genomföra projektet var att förstå Vintergatans ursprung och tidiga historia. Vi har inte riktigt kommit dit, men nya pusselbitar tillkommer ständigt. Sedan länge har man exempelvis tänkt att Vintergatan till största delen bildades för 8 till 11 miljarder år sedan genom sammanslagning av mindre galaxer. Men alltmer tyder nu på att processen har varit långt mera utdragen. Framför allt har vi fått en mycket klarare, och samtidigt mycket mer komplex bild av hur vår galax ser ut just nu, vilket ju behövs för att begripa hur den har utvecklats.
Vilka har varit de största vetenskapliga landvinningarna under teleskopets karriär?
– Landvinningarna gäller allt möjligt från asteroider i vårt solsystem till svarta hål och kosmologi. I genomsnitt publiceras fem vetenskapliga artiklar varje dag som på något sätt använder Gaia-resultat. Det är faktiskt stört omöjligt att ha koll på alla nya resultat. Dessutom ska vi komma ihåg att forskarna hittills bara haft tillgång till en fjärdedel av all data som samlats in under de elva åren. Mycket återstår alltså att göra, och att upptäcka!
Vad händer nu med teleskopet?
– Än så länge är Gaia kvar i sin operativa bana i närheten av Lagrange-punkt L2, 1,5 miljoner kilometer från jorden. Just nu och kommande veckor görs ett antal tekniska tester med tanke på eventuella framtida uppföljare. Därefter ges Gaia en liten knuff så att den lämnar L2 för all framtid och i stället går in i en bana runt solen, en bit utanför jordens bana. Detta görs bland annat för att det inte ska vara någon risk att satelliten någonsin kolliderar med jorden. Den 27 mars kommer så Gaia att ”passiviseras”, det vill säga stängas av för all framtid.
När kommer den sista datan från Gaia att presenteras?
– Man planerar att presentera den kompletta databasen i slutet av 2030, men dessförinnan kommer en utgåva 2026 (Data Release 4) som baseras på de första fem årens observationer.
Hur ska kartläggningen av Vintergatan fortsätta nu?
– Gaia-data kommer att ligga till grund för det mesta av forskningen kring Vintergatan under kommande decennier. Men datan måste kompletteras med andra slags och mer detaljerade observationer, till exempel av stjärnornas spektra. Sådana observationer pågår för fullt med olika markbundna teleskop, och mycket mer planeras för framtiden. Dessutom behövs förbättrade teoretiska modeller och datorsimuleringar för att tolka alla dessa observationer.